Skolyoga stärker språk, trygghet och lärande genom rörelse
Läskunnighet är en grundförutsättning för demokrati. Samtidigt saknar många elever i både låg- och högstadiet grundläggande läsförståelse och skillnaderna mellan elever ökar. För att stärka språkutvecklingen behöver arbetet börja tidigt och undervisningen ge utrymme för olika sätt att lära.
Rörelse, koordination och finmotoriska övningar kan integreras i undervisningen som ett komplement till traditionella arbetssätt. Genom att arbeta med strukturerade rörelseinslag får eleverna använda både kropp och språk i sitt lärande.
Skolyoga är en ideell förening som utbildar pedagoger, elevhälsopersonal och skolledare i hur rörelse kan integreras i undervisningen för att stärka språk, koncentration och trygghet.
Skolyoga har erfarenhet av att utveckla och implementera arbetssätt som kopplar rörelse till språkutveckling och trygghetsarbete. Metoderna syftar till att bidra till en inkluderande och motiverande lärmiljö där undervisningen anpassas för att möta olika behov i barngruppen.
Projektet har beviljats stöd från MOE-stiftelsen för ett treårigt utvecklingsarbete som genomförs i samverkan med förskolor och skolor i olika delar av landet, med stöd av specialpedagoger. Syftet är att ge barn tidiga verktyg i sitt lärande genom att integrera kroppen som en del av undervisningen.
Genom korsrörelser samt bilaterala och finmotoriska övningar integreras rörelse i det dagliga arbetet. Arbetssättet ger variation i undervisningen och kan användas som ett stöd i arbetet med språk, läsning och skrivande. Metoderna fungerar som ett komplement till ordinarie undervisning och kan vara särskilt användbara i grupper där elever har olika behov, exempelvis vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språkstörning, dyslexi eller andra inlärningssvårigheter. Insatserna riktas särskilt till sista året i förskolan och till förskoleklass.
Målet är att barnen efter projektets genomförande har utvecklat ökad språklig medvetenhet, att pedagogerna har fått praktiska verktyg för tidig lästräning och trygghetsskapande arbete samt att kommunerna har en modell som kan integreras i skolornas hälsofrämjande och språkutvecklande arbete över tid.